Campen är över...

15 av 18 gånger har jag samlat mod och kraft att ta mig dit. Varje gång med magen full av fjärilar och nerver på helspänn..."-vad händer idag?" För att efter varje pass välkomnat den härliga känslan av "Jag klarade det". Värken i alla muskler och leder, blåmärkena...jag det har det varit värt! Men nu är det över för denna gången. Första gången sprang jag 2 km på 11,16 idag sprang jag samma runda på 10,20! Jägarvila förra gången 1 min idag 1,25. Tyvärr var jag skadad i torsdags när dom gjorde fystesterna, så jag missade det, men jag känner mig starkare. Har gått ner lite i vikt, kanske inte så mycket som jag önskat, men jag tror det kommer. Idag åt jag min första godisbit på 6 veckor och det var bara en bit och det räckte. Ska klara av det här!
Nu är det 6 veckor kvar till jul och jag ska minsann nå min målvikt tills dess...drygt 2,5 kg ner.
Jag ska oxå hitta en ny träninginriktning...zumba kanske? Ska testa det i nästa vecka. F&S får nog oxå en påhälsning...

På återseende!

Revingeheds hinderbana...besegrad!

Jag klarade det! Jag överlevde!

Ni kan inte fatta hur stolt jag är över mig själv...att jag vågade!

Kroppen är lite blåslagen och mör, men det lär ju försvinna.

Tog mig runt på 7.19 Dagens bästa runt 4-5 min. Så jag är mer än nöjd.

Nu är det bara 3 gånger kvar och på tisdag är det dags för löptestet 2 km på tid.

Nästsista torsdagsträningen...

kan inte fatta att det redan gått nästan 5 av dessa 6 veckor! Stentuff träning som jag ibland undrat "varför gör jag detta?" För att i nästa stund njuta av allt den ger mig. Jag skulle ju inte direkt kasta mig på marken och göra situps om det var blött och lerigt och mörkt om det inte var för att en tränare sa det. Alltid kul och skönt efteråt. Att jag sen lovade att jag inte skulle äta godis under dessa veckorna och verkligen kunnat hålla det...fattar jag inte heller! Känns inte alls så svårt som jag föreställt mig.
På lördag väntar Revingeheds militärens hinderbana och det är väl med en skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot den. Sen är det fystester nästa vecka och avslutning med "prova-på-pass" på lördagen. Vad ska jag göra sen? Måste ju komma på en ny utmaning...

Stockträning!

Lördagens pass: Springa i vår härliga backe, åla uppför och stockträning! Härligt! Benen är fulla med tistelutslag! Blåmärke på axlarna! Kramp i vaderna! Man vet ju att man lever efter ett sånt pass och som om det inte var nog, ställer jag upp som flytthjälp till 4:e våningen utan hiss. Söndagen var ingen höjdare...mycket stumma muskler!

Jag har börjat packa och då går det undan! Lillemans flesta leksaker är nu i kartonger. Han leker ju ändå inte med dom, spelar ju bara dataspel nu för tiden. Har sorterat ut i mina skåp, så det står några kassar som ska till "Ge med hjärtat". Herregud vad skit man har!

Imorgon ska vi till banken och fixa lite. Jag har sagt upp min lägenhet så nu finns det ingen återvändo. Känns konstigt...har bott här i 10 år, nog det längsta jag bott på ett och samma ställe! Lilleman är så gott som uppvuxen på gården, kommer nog att kännas ännu konstigare för honom, men han säger att det är OK. Reaktionen kommer väl senare kan jag ana...

För andra gången hade vi lite regn i början på passet till Fredriks stora glädje. Han hade planerat ålning och hasning och hinderbana i regnet, precis vad man kan förvänta sig. Men det blev mer löpning, stockträning och hinderbana(bra glid i det våta gräset) och passet var faktiskt helt ok.
Nu är jag lite mör dock, men måste nog jobba nån timme innan jag får sova...

Puss & Kram