Dagen B...

...som i Blodomloppet!
Vaknar av alarmet på mobilen...ånej jag vill sova lite till...snoozar in i det sista. Sen upp i 120 och fixar frukost till lilleman och sen iordning mig själv. Lilleman surnar till för att jag försöker hjälpa honom med jackan, så han väntar inte på mig som han brukar, utan går bara iväg, ingen kram och ha de bra. Okej jag ska inte krusa då... Cyklar fram till ljuset och vänder mig om då ser jag han komma tillbaka, så jag cyklar bort till honom och jag får min kram och en liten puss. Han e go...älskar honom så mycket! Cyklade till jobbet i ilfart. Idag blir det varmt...

Jobba, jobba, jobba. Min mage är orolig idag...kan det vara nerver? Jo det är nog det. Tävla för första gången och jag ska springa hela tiden. Hua mig! Äter antagligen alldeles för mycket till lunch och dricker nog för lite...

Cyklar hem. Det är kvavt nu...ska det bli regn, kanske åska? Skit samma...
Laddar lilleman med mat och packar väskan och byter om. Springer på toa 6 gånger innan vi ska iväg. Hihi verkar inte alls som om jag druckit för lite?!
Tar bussen till Heleneholm med lilleman och beger oss till platsen där allt ska ske. Nödig igen och springer på Carina som säger att toakön är väldigt lång. Attans! Hittar en annan toa som det går mycket snabbare på. Byter skor och placerar lilleman i närheten av målgången så jag vet var jag har honom.
Beger mig till starten. Hittar Carina igen och så är vi iväg...snacka om ketchup effekten...först ingenting sedan en stor klump! Det gick jättetrögt de första 300 metrarna...sen lossnade det. Försökte hitta så mjukt underlag som möjligt. Asfalt är ju inte så skönt att springa på... Tyckte att jag höll ett bra tempo...men svårt eftersom folk sprang i vägen hela tiden. Mot slutet fick jag håll som gjorde att jag inte kunde andas in så djupt och jag kände att jag flåsade mer och mer...men i mål kom jag!!!! Och jag sprang hela vägen! Glömde stänga av timern när jag kom i mål, för jag kollade efter lilleman. Så ca 30 min skulle jag tro...inte så illa pinkat för en 40 plusare ;)
Samlade gänget och hämtade våra matkassar och slog oss ner i det gröna. Lite kyligt men så var man ju lite svettig oxå. Bultade på mig alla mina medhavda kläder...frös ändå! Dax att åka hem. Vi vann ingenting i utlottningen :( Sa hejdå och gick iväg. Elisabeth kom ifatt och frågade om vi ville ha skjuts och det tackar man ju inte nej till. På väg till bilen började det att blixtra och sen kom REGNET!!! Skyfall utan dess like! Vi sprang sista biten till bilen...gick knappt att se nånting! Dyblöta blev vi. Hemma igen vid 21-tiden och in duschen. I säng med lilleman och lite nedvarvning framför datorn.
Då ringer telefonen. Mammas mobil! Pappa! Jag vet att nåt har hänt och jag försöker hålla mig lugn, men min första fråga är...
- Vad har hänt? Är det pappa?
- Ja säger mamma. Han har proppar i båda lungorna och ligger på akuten.
Kalla kårar!
-Och?
- Ja nu är det ingen fara, han får medicin och morfin. Hon låter skakad.
- Är det allt?
- Ja. Jag är hemma nu.
Okej...hon hade ju inte lämnat honom om det inte var bra. Får tro på det. Pappa hade sagt att hon inte skulle ringa och berätta förrän imorgon...han vill inte att jag ska bli orolig. Men sist det hände så fick hon lova mig att ringa mig i alla fall, vad det än handlar om...jag vill ju veta! Vi pratar lite annat och sen avslutar jag med:
- Ring om du hör nåt...lova!
- Ja det gör jag. Jag åker in där imorgon, så ringer jag dig sen.
Hur ska jag nu kunna sova???
Mina tankar går till min kära pappa...